Hur uppträder båten vid mycket hård vind ?

Frågesida

Jag har nyligen köpt en Trålare och funderar på att lägga teakdäck. Har du några erfarenheter kring detta ? Tacksam för tips. Bengt-Åke	Läs svar
Vi är lyckliga ägare till Trålaren Dorotea i Lysekil på Västkusten sen 10 år tillbaka. Nu funderar vi på att låta henne vara kvar i vattnet i skyddad hamn över vintern och med värme i. Någon som har erfarenhet av låta båten ligga i över vintern, så är vi tacksamma för tips? Bengt och Carina	Läs svar
Har fundering på att ta bort mesanmasten, dels för att det är svårt att få tätt och i framtiden bygga en styrhytt. Så är det någon som har erfarenhet av detta för och nackdelar mm och finns det ritningar på en hel styrhytt, jag har också fundering på att höja scandeck till akterruffens tak för att få ett deck att sitta på och större utrymme i akterruffen så kom gärna med synpunkter på detta med. Mvh Bosse Mitteditt	Läs svar
Hej! Tänker montera ett rullfocksystem på min Trålaren (nya modellen med längre förskepp + peke på 1m). Är det någon som har koll på om det går att använda samma segelstorlek som på någon båt av större märke, t ex Maxi, IF eller liknande? Henrik med Inger lll
Hej! Undrar om någon vet Jotun eller Ral numret på ruff och doughouse ? (färgnumret på gelcoaten) Är inte helt säker på tillverkningsår, men tror att det är 76 el kanske 75 Skrovet är vitt, ruffen har en gråbeige nyans medan doughouse är grått Tacksam för svar Katheca
Hej! Jag är lycklig ägare av en Trålare från -74 som tyvärr saknar rigg och det skulle jag vilja råda bot på - så min fråga är - vad ska det vara för rigg (ketch) är det möjligt att hitta något begagnat och i så fall var? MVH Anders
Hej! Jag har konstaterat att jag har en för liten propeller. Det är en MD21 med manuellt backslag (vet ej ut.vxl, sitter ingen plåt eller nåt) men det är nog ett rätt vanligt backslag, så jag undrar vad ni andra som har samma motor har för storlek på propeller? Tacksam för många svar, Mvh Azizam II Senaste inläggen Fråga från Trålaren: Azizam II	Läs svar
Jag har en MD21:a i min Trålaren Inger III. Då det gungar mycket, särskilt i sidled, men även i bland då det inte gungar(fast mycket mer sällan då) rusar min motor med ett par-tre hundra varv extra under 1-3 sek. Sedan går den alltid ner i normalt varv igen och går som en klocka till nästa gång. I bland kan det komma så ofta som var femte minut o i bland kan det gå timmar mellan gångerna. Är det någon som haft liknande problem eller har något tips om vad det kan vara. Det är ingen katastrof, eftersom motorn aldrig stannar eller hittar på något annat tok, men nog så irriterande. Tacksam för tips o goda råd. Fråga från Trålaren: Inger III	Läs svar
En engelsman med nyköpt Trålare som skall bo ombord i en hamn i Tunisen har en fråga: Han vill snickra en grov avvisarlist i teak och montera på fribordet. Hur fäster man den bäst till skrovet?" Fråga från Trålaren: Michael
Finns det någon som gjort en riktig långresa med båten? Fråga från Trålaren: Siljö	Läs svar
Hur uppträder båten vid mycket hård vind ? Fråga från Trålaren: Siljö	Läs svar
Erfarenheter kring bogpropeller, installation och resultat ? Fråga från Trålaren: Siljö	Läs svar
Som ägare av en Trålare med ketchrigg har jag stora problem med att kryssa. Båten vill inte gå över stag, funderar på om någon Trålarenägare har någon lösning. Kanske någon har byggt större roder för att få runt båten snabbare? Seglingen skulle bli roligare om jag slapp starta motorn när jag skall skifta kurs från styrbord till babords halsar. Fråga från Trålaren: Trine Lise	Läs svar
Sönderfruset däck. någon som har lagat liknande problem? Fråga från Peter	Läs svar
Värme i båten ? Hasse med Trålaren Nafanua planerar att sätta i gångvärmare från motorn. Finns det någon "Trålare" som har erfarenhet av sådant ? Fråga från Hasse	Läs svar

Teakdäck

2010-01-06

Teak är ett bra träslag i marina sammanhang, framför allt för att det inte
tar skada, ingen röta. Nackdelen är att det kan frysa sönder. Små sprickor
med fukt fryser och vidgar sprickan med läckage som följd.
Ett mycket bra material på däck är kork! Lättarbetat, halkfritt och tåligt
mot olja lera m.m. Ser ut som ett teakdäck, men bättre funktion. Utmärkt på
sittbänkar då det alltid håller rätt temperatur, aldrig skållhett och
värmeisolering då det är kallt. Enda felet är att det är lika dyrt som teak.
Obs! skall vara kork som är designat för ändamålet, finns att köpa från ett
företag i Västerås.

MVH
Åke

Erfarenhet av låta båten ligga i över vintern

2011-08-11

Jag lät vår Trålaren ligga i under vintern 2010-2011 i Stockholms skärgård.
Isen låg från December till Mars, kanske April, med högsta istjocklek uppmätt till 45cm runt båten och detta under lång tid.
Använde ej granris eller vattencirkulator, utan båten låg tryggt omfamnad av isen.
Under December och halva Januari hade jag en mindre kupévärmare i förruffen vars termostat var satt väldigt lågt.
Tror inte den gick särskilt mycket; när jag var i båten vid -15C vid flera tillfällen gick den aldrig, så i mitten av Januari drog jag ur den. Jag tror att kupévärmaren är viktigare om det är en blöt vinter för att driva ut fukt snarare än att värma något, men i vintras var det snustorrt så de kWh:arna var bortkastade. Båten höll sig torr och fräsch, inget fukt eller mögel inne i båten.
Alla genomföringar fylldes med glykol och stängdes.
Motorhuven i sittbrunnen isolerade jag med några mattor för att bevara lite av sjövärmen underifrån.
Motorns sjökylvattensystem tömdes, ingen konservatorolja eller dylikt användes.
Under vintern kördes sen motorn torr (med endast den interna sötvattenkylningen) tills avgaskröken blev varm, 40-50C, (beroende på utetemperatur mellan 5-10 minuter) ungefär en gång i månaden.
Maskin, en Perkins 4.136 från sent 70-tal, startade snällt varje gång trots -20C. Batterierna satt kvar i båten och underhållsladdades med landström.
Jag lät snön ligga kvar på däck och ruff så länge den var någorlunda torr, som isolering.
Iskakor bildades på däck under våren, mest tack vare den idiotiska avbärarlisten som hindrar avrinning från däck.
Hon satte sig också lite på ändan av någon anledning (innan nerisningen).
Har inte märkt några problem alls av den här hanteringen och kommer ha henne i sjön även nästa vinter.

Skickar med en bild från i Februari.

Thats it,
Magnus E

2009-09-24

1974 flyttade jag och SPIRIT från Bällstaviken till Oslo. Där lärde jag mig att låta båten ligga i sjön året runt. Detta underlättades därstädes av att båtklubben hade runt hela bryggkomplexet ett svart plaströr med små hål borrade, och i sliphuset en liten kompressor som tryckte ut luft i röret med små bubblor som strömmade upp genom vattnet. Voila! Öppet vatten hela vintern.

När jag 1979 flyttade till Gotland, och såg alla fiskebåtarna ligga kvar i isen på vintern (det var ju lite si och så med isvintrarna också), tänkte jag att med Trålarskrovets form måste det gå lika bra för SPIRIT att övervintra i sjön. Och det gjorde det. Sedan dess har jag bara haft båten på land en vinter- 1981, då jag slipade och lackerade skrovet. Den vintern lyft jag också ur motorn för inomhusförvaring.

Någon enstaka vinter med 10-15 cm is lyftes båten upp av isen, kanske 7-8 cm utan skador. Man kan ju inte palla upp båten bättre än med en "platsgjuten" uppallning. Räknar man med grövre is i hamnen måste man hela tiden kolla att roder och propeller inte fastnar. Det får inte bildas klar-is mellan propeller och akterstäv. När jag någon enstaka gång haft vintrar med minus 10 eller kallare under en följd av dagar, har jag varannan dag gått ner och startat och kört propellern c:a en timme. Strömbildningen av varmare bottenvatten tunnar ut isen underifrån. På det hela taget är det dock sannolikt att förhållandena i gotlandshamnarna skiljer sig en aning från skärgårdshamnar genom den större rörelsen i havsströmmarna. I Lysekil är det säkert inga problem.

Det finns en annan klar fördel med att ha båten i sjön med körklar motor. Att en gång i veckan eller var 14de dag gå ner och varmköra ger betydligt bättre rostskydd än konservering. En 60W glödlampa intill kylvattenpumpen fixar frostproblemet. Dessutom - om det är isfritt i hamnen och utanför, kan man ju ta en liten sväng på sjön t.ex. på Nyårsdagen. Det brukar jag göra. En solig dag i april/maj torrsätter jag för vårkollen, bottenfärg, anoder, etc. Mellan 1ste nov och vårupptagningen får ett gammalt hamnkapell ersätta "finkapellet".

Hälsar

Birger, Slite

Ta bort mesanmasten ?

2010-06-06

Hej! Form för hel styrhytt har funnits hos skrovtillverkaren. Med hel styrhytt så kan man placera mastfoten för mesanmasten i akterkant på hytten och sätta en stötta inunder. Ta inte bort mesanmasten dess segel stöttar upp båten så att den inte rullar så mycket. Det utförande som du söker finns på båten Andanza, vilket jag är mycket nöjd med.Inga läckande kapell,en bra styrplats med god sikt och en "uteveranda" med plats för stolar och bord.

Mvh Sven
Andanza

Finns det någon som gjort en riktig långresa med båten?

2007-08-30

Läs om Trålaren Monica II´s resa till Tunisien

Läs mer här

2006-03-06

Vår båt EliseII har varit i Medelhavet via kanalerna. Tyvärr inte med oss ombord. Men den förre ägaren säger att Trålaren är perfekt för kanalerna/Medelhavet.

Michael H

2006-02-28

Om vi låter begreppet långresa definiera färder i de vatten som omfattas av en vanlig båtförsäkring, d.v.s. s.k. Östersjöfart så måste det finnas en uppsjö av Trålare som kan berätta om långresor.
SPIRIT´s loggböcker är fyllda av sådana turer, årligen sedan 1969, och jag ska gärna dela med mig av mina minnen om vi ses i Husarötrakten i sommar.

1. Första sjösättningen 1968 på Lovö, blev lite försenad, så jungfruturen vände på Arholma.
2. 1969 vände vi i Umeå.
3. 1970 besökte vi Gotland (hemmaklubb på den tiden var Bällstavikens Motorbåtklubb, Spirit var inte riggad än)
4. 1971 gick vi runt Gotland och hem via St Anna
5. 1972 via Gotland och Öland till Christiansö och Bornholm
6. 1973 leddes en liten eskader BMK-båtar till Gotland, hem via Gryt och Sörmlandsskärgårdarna.
7. 1974-78 var jag bosatt och folkbokförd i Oslo så då blev det mest Sörlandskysten och Bohuslän, med en avslutande tur till Gotland via Falsterbokanalen och retur genom Göta Kanal.
8. Från 1979 utgick turerna därefter alltid från Gotland
9. 1983 mötte vi min bror i Sundsvall (hans båt på trailer från Östersund) och så tog vi en förnyad titt på Höga Kusten med vändpunkt i Örnsköldsvik.
10. Åland har fått många besök under åren
11. 1985 fick Ärösköbing i södra Danmark besök
12. 1994 besöktes vänner på Sommaröarna utanför Helsingfors
13. 2001 gick turen till Nystad "Uusikaupunki" norr Åbo.
14. 2002 Helsingfors igen
15. 2005 hälsade på vänner i Kivik, Skåne

När man bor på Gotland (= ytterskärgården enligt frugan) så är det klart att dom 60 M vatten till fastlandet inte räknas som långtur längre, även om det blir allt jobbigare med åren. Gertrud har för länge sedan övergått till Storfärjorna för den delen av sommaräventyren.

Birger
SPIRIT

2006-02-03

Det finns en f.d. Trålarenägare, som har gjort flera långresor. Se www.toan.se .